Avskedet: del 2

Norrköping, juli 2011: Jag simmade årets sista tävling i US-badmössa. Den tävlingen gick dåligt. Inte dåligt som i "men frisimmet gick bra" eller "vändningarna var bra", utan som i "allting gick katstrofalt dåligt, det var uselt, värdelöst." Det värsta var väl att jag inte ens brydde mig? Inte ett dugg. Simningen var riktigt tråkig. Nere på botten. Jag försökte inte ens i slutet. Jag har bara mig själv att skylla på.
-
En månad senare åkte jag över Atlanten till Fort Collins och Fossil Ridge High School. Skolan hade simning, vilket jag hade kollat upp sedan tidigare. Visst skulle det bli kul, men det var en vårsport och skulle inte börja tills slutet av februari. En sak i taget. Jag började simma med stadslaget och simmade en täving i yardsbassäng. 58.4 och 1.00.0 på ryggsim respektive fjärilsim blev tiderna. Inga märkvärdiga tider. Ryggsimmet hade räckt till delstatsmästerskapen med en tiondel. Det här var i december.
-
Igår avslutades delstatsmästerskapen här i Fort Collins. Det var fullt hus på läktarna och till och med ett par poliser patrullerade runt stadion! Tydligen ska Colorado vara en av de bättre delstaterna i simning i USA med t.ex. världsrekordhållaren och high school-juniorn Missy Franklin på listan över landslagssimmare. Jag simmade tre grenar: 100 ryggsim på 56.4, 100 fjärilsim på 55.6 och 50 fjärilsim i medleylagkappen på 24.5. På lagkappen simmade vi in på en femteplats och nytt skolrekord, 1.37.??. Det var utan tvekan en av de största stunderna under mitt utbytesår. Att få på något sätt ge tillbaka till skolan på något sätt. Det var så fantastiskt roligt!!
-
Idag hade vi en liten avslutningsmiddag med simlaget och priser delades ut. Jag fick det första priset i lagets historia att bli "best foreign one year swimmer." Simtränaren sa att jag inte hade sagt många ord som inte gjorde att han började rodna. Han menade att jag inte viker mig för att säga pinsamma saker, lite under bältet typ. Det är dock lugnt, jag spelar "men jag är en utbytestudent så jag vet inte reglerna", tyvärr såg de igenom det ganska fort... På min promenad nyss med hunden funderade jag lite på hur mycket faktiskt de här tre månaderna har betytt för mig. De har varit helt klart de roligaste och jag har fått flera nära vänner som jag verkligen ska försöka att ha kontakt med i en lång framtid. Den här simsäsongen har verkligen varit kul! Jag kommer verkligen att sakna det här gänget!
-
Så från att gå från botten till att nå en femteplats på delstatsmästerskapen i Colorado har ändrat min motivation och jag känner en större lust att simma än vad jag har kännt på länge!

Kommentarer

Här kan du kommentera inlägget:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (jag lovar att inte berätta den)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0